Niona

Då har vi landat. Jag är dock fortfarande på Arlanda, mitt tåg går om ungefär 20 min. Det var en snäll kille som kom fram till mig, jag tänkte direkt "okej, han verkar extremt konstig" han såg så himla osäker ut och gick trevande fram. Han började med att säga hej bara, så jag sa hej tillbaks. Sen så kom han äntligen till saken, han sa att jag kunde sätta mig vid datorn där borta, så peka han. jag förstog fortfarande ingenting, så jag sa bara jaha.. Så sa han ja för vi ska gå men det är fortfarande tid kvar. Då äntligen förstog jag, så nu sitter jag här. Gabriella sitter några meter bort och pratar med sanne. Fortfarande känns det ändå en aning skönt att vara hemma igen, jag saknar ändå ganska många som jag inte hunnit träffa innan resan och folk som jag saknar oerhört mycket ändå. Jag lyckades inte heller denna gång med att skicka iväg några vykort, utan dom är fortfarande kvar i en påse. TYPISKT NINA! Så var jag påväg att missa flyget hit också, "fastnade" vid tidningarna. Tur att Linda kom springades och sa att nu stänger dom våran gate, så fick springa dit för att hinna. Yes, that's my life. Men kan inte låta bli att tro att det var undermedvetet, för jag vill ändå inte tillbaks hit till sverige..