Niona

Kom precis hem från Spegeln, varit där sen jag slutade skolan. Först tog jag en tripp till skolans bibliotek med Frida & Evelina, där vi kopierade upp ungefär 40 sidor av en svensk biologi bok. Eftersom den vi har är på engelska, och helt utdragen med massa onödig fakta.
Sen vid halv tre tiden befann jag mig på Spegeln. Satt mig där och började läsa, det gick väldigt segt då jag kände mig tvungen att lyssna på några killar som satt bredvid mig. Mycket roligt hade dom att berätta.. haha!
Magnus kom med kaffe, sen gick jag & satt mig på en av barstolarna så jag kunde få vara lite social. Sprang över till "Laras livs" och köpte en Marabou apelsinkrokant 200gram till oss. Magnus var snäll och åt upp en massa.
Kl.17.00 började jag jobba. "Figarros bröllop" heter teatern som går på Spegeln just nu. Genrepet var idag, sen fredag-lördag fyra veckor framåt kommer det gå.
Jag vart lite ledsen när chokladkakan som det stog mitt namn på ramlade ner på marken, när jag lämnade den utan uppsyn. Jag misstänkte Magnus. (skämt åsido)
Roligt att Alexandra kom förbi och lös upp dagen med hennes leende. Alltid lika glad, själv kände jag mig inte alls som vanligt. Orkade knappt le. Men sen vart jag tvungen att skratta åt "snopp-skämtena".
Vi pratade födelsedagar och sen var arbetsdagen slut.

Ja, jag läste inte alla fysik sidorna igår. Men nästan, 15 sidor iallafall.
Och ja, det vart en powerwalk imorse. Lite duktig har jag varit. Nu ska jag VERKLIGEN sova!
Orkar absolut inte med något plugg, helt slut. Känns som att jag när som helst ramlar ner med huvudet i tangentbordet!

Hultanboy var fortfarande sjuk idag, och han hade visst pluggat den smyg-knodden!
Om jag bara skulle kunna få veta om han har spytt nå mer idag skulle min dag vara gjord, har ju inte fått känna nå skadeglädje idag! Eller jo, faktiskt.. Lite.
När Konstancia tappade bort hjärnan under svenska lektionen och verkligen gjorde bort sig inför Anna. Jag skämdes för hennes skull eftersom hon tyckte hon betedde sig som man borde.
Måste bara berätta hur det var.
 Anna hade genomgång. Det är alltså våran svenska lärare. Så helt plötsligt reser Konstancia på sig. Hon sitter längst fram, jag sitter längst bak för en gångs skull. Så stör hon Anna och säger högt att "nu ska jag gå, för jag måste ha mitt lås!". Anna vart paff och bara kollade på henne. Så fortsätter Konstancia och säger "Ja, alltså min mamma kommer med det Nu, och jag måste ha det". så flinar hon och skrattar. Anna typ "jaha?" så säger Konstancia " Ja, alltså alla i klassen VET ju att jag bara har en ring på mitt lås nu, så ja.." så gick hon.
Frågade liksom inte om det var okej att gå ifrån lektionen, utan gjorde bara ett konstaterande att nu ska jag gå.
 Jag skämdes. Man såg på Anna att hon tyckte som mig, att så gör man inte.