Niona

Pratat med Märtis, min lilla älskis nu. Kände att jag ville kolla efter hur allt var idag med henne, få lite uppdateringar. En av dom bästa vännerna, en av dom bästa för allt, för mig.

Och ni, vilken lättnad det är. När du väl har bestämt dig för något. När du lämnar allt annat bakom och du bara vet att du kommer lyckas. För så är det nu.

Sprang på en jäklit stor solstråle på stan, BEOIS! Eller, ja det var mer så att jag kollade ner i backen när jag gick ut från nian. Så ser jag i ögonvrån hur någon kommer framspringandes till mig, med världens största leende och skrattet som bara bubblar upp. Tomat i ansiktet var hon också, efter att ha solat solarium. Något jag också kan behöva! (?). Verkligen. På måndag ska vi träffas, eller om det var tisdag. Hur som helst. Trevligt blir det.

Medans jag pratade med Jonatan i telefon, kom mamma hem. Och gissa vad hon hade!? Jo, min min min min MACBOOK! (jag är egoistisk, så är det).Ooh. Men, den är inslagen och jag ska hålla mig. Får öppna nu säger mamma, men tålamod har jag väll? Nina = tålamod. Eller hur är det?! Tror J nästan dog när vi igen tog upp hans lilla jogging tur i torsdags, det var mamma som såg honom. Och jag lovar, han tränar i smyg. Han tycker jag ska fråga hans bror, Jakob för att han ska antagligen vara ett bra vittne om sanningen. Men I already now all about it, allt om sanningen, om träningen. haha!

Nu ska jag göra mig iordning, 18-års fest hos Chris ikväll.

Puss, Ciao!