Niona

Man blir stämplad, man blir kallad saker. Men javisst, kör på. Kör hårt. Som en som står mig väldigt nära (vare sig jag vill eller inte) brukar säga "Vi kör hårt mot hårt, Om du kör hårt, så kör jag hårdare".

Jag har låtit så många köra över mig, svalt så himla mycket irritation och ilska bara för att slippa bli stämplad som "tjejen med dålig attityd". För den tjejen har jag alltid varit, och jag har varit negativ. Jag var klassens pessimistiska person i hela högstadiet, nog hela skolan. Men det jag ändå gillar starkt med den personen är att hon fanimej aldrig brydde sig, aldrig brydde sig så pass mycket om allt det, vad andra tyckte.
 Visst en aning, men inte så pass mycket så det påverkade henne att ändra sig. På utsidan kunde det säkert se ut som att jag brydde mig mer än de flesta. Andra fick snacka skit, jag menar ärligt talat. Det gör vi alla, vare sig vi vill eller inte. Bara mänskligt. Men för det mesta, om Jag gör det. Så vet personen redan mycket väl vad jag tycker.
Jag är den som säger rakt i ansiktet på någon annan vad jag tycker, vare sig det är bra eller dåligt. Hur den personen sedan tar det, dom där äckligt råa ordena som jag så lätt kan slänga ut. Det har jag egentligen aldrig sätt som mitt problem, det blir väll den andres ensak att stå upp för sig själv, att kunna ta det där. Om inte, lär dig! Lär er det! 

Men jag har ändå kommit till insikt, att vare sig jag ville. För jag ville för en stund, för att göra dom jag älskar nöjda, så la jag ner det där. Jag tryckte ner mig själv, hjälpte alla andra med det som redan försökts göra. Jag tryckte ner den där "tjejen med dålig attityd". Jag tryckte ner mitt karaktärsdrag, det som jag stog för. Och vad fan fanns då?

En tjej som gjorde det hon gjorde bara för att göra andra nöjda, om jag lyckades? Nej inte riktigt, för nu är det så att vi människor aldrig riktigt blir nöjda. Vi ska ha mer, så första saken som skulle ändras vart till en andra, tredje och till sist fjärde.
Men det var inte jag, och det vet jag nu.

Så jag lägger ner det här.
Är så himla less på folk som är falska, folk som har dubbelmoral, som bara snackar massa bull shit. Jag lägger ner det, för jag vart en av dom. Något jag inte kunde stå för, någon jag hatar.
"Tjejen med dålig attityd" är något jag vill vara, något jag kan försvara mig för, eftersom jag anser det vara det rätta.
Frågan är hur det går för er falska? Hur känns det att låta er bli överkörda och låta det vara, och sen snacka skit om det med någon annan som inte ens har med saken att göra?
Jag är den som kör över, men jag kan lika väl vara den som blir påkörd, men inte utan ett spott i ansiktet tillbaks och sen säger jag vad jag vill, vad jag tycker om den människan.
Men då vet ni, det är redan sagt till personen i fråga.

Så nu vet ni, vi kör hårt mot hårt. Och nu är jag den som kör hårdare, precis som förr.
 
Im back on track.