same shit
I'm back home!
ja, hur det känns? ganska tråkigt, samma sak, samma känslor. Allt är ju precis som förut, bara att jag mår hundra gånger bättre. Men livet här är ändå ganska tråkigt.
jag kom hem torsdag morgon. Sov inte ett piss på flyget, utan jag babblade bort tiden med en tjej som satt bredvid mig, Pernilla hette hon. Bor i Miami sen ett år tillbaks och jobbar på ett fem stjärnigt hotell vid stranden. Det tog bara 6tim och 40 min att åka från NY. Tycker jag är super snabbt, då det tog 10 tim från Zurich till Miami. Men vi hade medvind, det var anledning. Vi fick dock vänta en timme i flygplanet innan det lyfte, eftersom vi väntade på bränsle. Sen när vi landa var det problem med den här tunneln som man går in i för att komma in till flygplatsen från planet, den hade krånglat och stannat en meter från planet. Så det skulle komma någon tekniker.
Fick ta ett tidigare plan från Miami, mitt som skulle gå 11.35 deras tid var försenad. Så när jag checka in vid 10 tiden, sa han att jag skulle få åka 10.30. Jag tänkte okej, det är lugnt. Sen kom jag på shit, jag hinner ju knappt säga hej då till pappa, och nej nu måste jag rusa dit. Fick små panik, började gå mot stället där jag skulle checka in, skulle precis gå in i kön när jag kom på att juste jag ska ju säga hejdå, fick världens klump i halsen och tårarna bara strömmade ner. Helt sjukt, kunde knappt säga något. det ända jag försökte få fram var att nu hinner jag ju inte säga hej då. Tror inte pappa eller Elin fattade något, haha. ganska komiskt sådär ändå. Jag förstog iallafall vad han sa, att han älskar mig. Sen försökte jag ta mig loss för det vart så jobbigt, gick in och började gå mot gaten, men kunde fortfarande se dom bakom mig. Kollade bak ganska ofta, och varje gång såg jag hur han stog där och vinka medans jag gick längre bort gråtandes. Tillslut när jag vände mig sista gången såg jag honom inte, för långt bort och alldeles för mycket folk.
Sen när vi väl landade i new york, var det nästa stress moment. jag hade bara fått ett bording pass. Det som gällde till new york inte det jag skulle ha till stockholm. SUCK! jag klarar mig väldigt bra själv, nästan bättre för då får jag ta allt i mitt eget tempo, och det är väldigt snabbt. Min plan skulle gå om 6 tim, men tänkte att jag skulle fixa detta snabbt. Gick och frågade en kvinna som kör sånna här små bilar runt i flygplatsen eftersom det är för stort för att gå runt. Hon sa att jag skulle ta mig till Continentals service avdelning. Men hon var indisk, och tyvärr förstog jag inte hennes engelska. Så jag började gå till terminal B, där planet skulle lyfta. Så träffade vi på varandra igen, så sa hon att nej du skulle gå till C.S, så jag vände efersom jag sätt det stället påvägen dit jag var. men när jag kom dit, sa hon att jag skulle åka med SAS, så då skulle jag till scandinaviens service. Suck igen! det skulle ligga på terminal B, dit jag var påväg från början. Jag frågade ifall mitt plan skulle gå 17.55 som planerat, för jag hade börjat tänka att det kanske skulle gå tidigare. Men tur, samma tid.
Tog tåget till terminal B, hittade inte riktigt, men då gick jag dit SAS sålde biljetter. Hon fixade ett bording pass och nu i efterhand tror jag att det var rätt ställe, plus att man egentligen inte behöver ett bording pass men jag kände att jag inte ville att det skulle bli nå problem, så säkra sidan först.
Sen kunde jag ta det lugnt, gick och köpte några tidningar, ELLE, Harper's Bazaar och Vanity Fair. Tog en frappucino på Starbucks, Java Chip. Mm-m-mm, Super god, men dock lite för mycket is tyckte jag.
Sen när jag checka in för sista gånge, och satt mig vid min gate. Så kunde man se new york, manhattan eller vad det kunde vara. Massa stora byggnader och någon stor bro. Kändes så himla häftigt, vill ju så himla gärna åka dit.
Aja, nu är det redan lördag och lovet är snart över. Vaknade för en timme sen, och mamma hade dukat fram världens finaste frukost. Massa saker, men samma saker. Tröttnat på allt, bleeah! Men tanken som räknas!
Nu ska jag klä på mig, och dra till Spegeln! Träffa Magnus, iih!
ja, hur det känns? ganska tråkigt, samma sak, samma känslor. Allt är ju precis som förut, bara att jag mår hundra gånger bättre. Men livet här är ändå ganska tråkigt.
jag kom hem torsdag morgon. Sov inte ett piss på flyget, utan jag babblade bort tiden med en tjej som satt bredvid mig, Pernilla hette hon. Bor i Miami sen ett år tillbaks och jobbar på ett fem stjärnigt hotell vid stranden. Det tog bara 6tim och 40 min att åka från NY. Tycker jag är super snabbt, då det tog 10 tim från Zurich till Miami. Men vi hade medvind, det var anledning. Vi fick dock vänta en timme i flygplanet innan det lyfte, eftersom vi väntade på bränsle. Sen när vi landa var det problem med den här tunneln som man går in i för att komma in till flygplatsen från planet, den hade krånglat och stannat en meter från planet. Så det skulle komma någon tekniker.
Fick ta ett tidigare plan från Miami, mitt som skulle gå 11.35 deras tid var försenad. Så när jag checka in vid 10 tiden, sa han att jag skulle få åka 10.30. Jag tänkte okej, det är lugnt. Sen kom jag på shit, jag hinner ju knappt säga hej då till pappa, och nej nu måste jag rusa dit. Fick små panik, började gå mot stället där jag skulle checka in, skulle precis gå in i kön när jag kom på att juste jag ska ju säga hejdå, fick världens klump i halsen och tårarna bara strömmade ner. Helt sjukt, kunde knappt säga något. det ända jag försökte få fram var att nu hinner jag ju inte säga hej då. Tror inte pappa eller Elin fattade något, haha. ganska komiskt sådär ändå. Jag förstog iallafall vad han sa, att han älskar mig. Sen försökte jag ta mig loss för det vart så jobbigt, gick in och började gå mot gaten, men kunde fortfarande se dom bakom mig. Kollade bak ganska ofta, och varje gång såg jag hur han stog där och vinka medans jag gick längre bort gråtandes. Tillslut när jag vände mig sista gången såg jag honom inte, för långt bort och alldeles för mycket folk.
Sen när vi väl landade i new york, var det nästa stress moment. jag hade bara fått ett bording pass. Det som gällde till new york inte det jag skulle ha till stockholm. SUCK! jag klarar mig väldigt bra själv, nästan bättre för då får jag ta allt i mitt eget tempo, och det är väldigt snabbt. Min plan skulle gå om 6 tim, men tänkte att jag skulle fixa detta snabbt. Gick och frågade en kvinna som kör sånna här små bilar runt i flygplatsen eftersom det är för stort för att gå runt. Hon sa att jag skulle ta mig till Continentals service avdelning. Men hon var indisk, och tyvärr förstog jag inte hennes engelska. Så jag började gå till terminal B, där planet skulle lyfta. Så träffade vi på varandra igen, så sa hon att nej du skulle gå till C.S, så jag vände efersom jag sätt det stället påvägen dit jag var. men när jag kom dit, sa hon att jag skulle åka med SAS, så då skulle jag till scandinaviens service. Suck igen! det skulle ligga på terminal B, dit jag var påväg från början. Jag frågade ifall mitt plan skulle gå 17.55 som planerat, för jag hade börjat tänka att det kanske skulle gå tidigare. Men tur, samma tid.
Tog tåget till terminal B, hittade inte riktigt, men då gick jag dit SAS sålde biljetter. Hon fixade ett bording pass och nu i efterhand tror jag att det var rätt ställe, plus att man egentligen inte behöver ett bording pass men jag kände att jag inte ville att det skulle bli nå problem, så säkra sidan först.
Sen kunde jag ta det lugnt, gick och köpte några tidningar, ELLE, Harper's Bazaar och Vanity Fair. Tog en frappucino på Starbucks, Java Chip. Mm-m-mm, Super god, men dock lite för mycket is tyckte jag.
Sen när jag checka in för sista gånge, och satt mig vid min gate. Så kunde man se new york, manhattan eller vad det kunde vara. Massa stora byggnader och någon stor bro. Kändes så himla häftigt, vill ju så himla gärna åka dit.
Aja, nu är det redan lördag och lovet är snart över. Vaknade för en timme sen, och mamma hade dukat fram världens finaste frukost. Massa saker, men samma saker. Tröttnat på allt, bleeah! Men tanken som räknas!
Nu ska jag klä på mig, och dra till Spegeln! Träffa Magnus, iih!
Kommentarer
Trackback
